Den 16 september hölls ett seminarium om kärnvapenfria zoner på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Där fanns ett 40-tal deltagare från olika organisationer för fred och nedrustning. Initiativtagare till seminariet var Yrkesgrupper mot Kärnvapen med Jurister mot Kärnvapen som mest aktiva i frågan.
Man kan fråga sig vad det är för mening med att i dag deklarera det ena eller andra området som "kärnvapenfritt". Det kalla kriget är ju slut och vem drar runt med kärnvapen ändå? Jan Prawitz visade emellertid en karta över de nu existerande kärnvapenfria zonerna där det framgick att man kan se dessa deklarationer som en inringningsoperation. Ju mer heltäckande dessa zoner blir, desto svårare blir det att vidmakthålla och utvidga kärnvapenregimerna. Det är ändå faktiskt så att stater är bundna till träffade avtal. "Om ni inte håller avtal B, hur skall vi då kunna lita på att ni kommer att respektera det avtal som nu diskuteras?".
För den regeringsobundna rörelsen (NGO) är också formella avtal och uttalanden en grund att referera till. Utslaget i den internationella domstolen i Haag om kärnvapnens olaglighet - eller i varje fall ifrågasatta laglighet - är en viktigt komponent i att förespråka etablerandet av kärnvapenfria zoner. En annan aspekt på den här frågan är att den ställer vissa saker på sin spets. Man kan tro att det inte skulle vara några problem för det alliansfria (i varje fall än så länge) Sverige att deklarera sig kärnvapenfritt. Sverige har förbundit sig genom NPT att inte ha egna kärnvapen. Det finns dock ingen svensk utfästelse om att förhindra att andra stater stationerar kärnvapen här. Lars van Dassen vid Institutionen för Fredsforskning i Uppsala framhöll också att Sverige inom detta område har vissa bindningar som skulle göra det svårt att deklarera sitt territorium kärnvapenfritt. Det handlar om överenskommelser som gjorts rörande förhållningssätt i ett framtida eventuellt krig när kärnvapenvallen brutits igenom och hur Sverige skulle ställa sig till samarbete med NATO.
Även i mer näraliggande och konkreta skeenden spökar NATO-beroendet. De länder i det före detta Östblocket som aspirerar på NATO-medlemskap är mycket försiktiga med att ingå andra avtal som kan sätta hinder i vägen för sådant medlemskap. Det förutsätts att ett bindande åtagande om kärnvapenfritt territorium, även i kris eller krig, och medlemskap i NATO inte är förenliga med varandra. Det kan vara intressant att fundera över hur Sveriges närmande till en europeisk militärallians påverkar de officiella - och inofficiella - ställningstagandena här i denna fråga.
Avslutningsvis manade såväl expertpanelen som representanter för flera av de deltagande organisationerna till aktivering och samverkan för en kärnvapenfri värld. Som ett led i denna strävan kan man verka för att åstadkomma en kärnvapenfri zon i Norden och Baltikum.
Stefan Björnson