Tio myter om kärnvapen

 

Följande text är ett sammandrag av en artikel ur ”WagingPeace.org” som
David Krieger, Nuclear Age Peace Foundation i Kalifornien, står bakom.



1. Kärnvapnen var nödvändiga för att besegra Japan i andra
världskriget

Tveksamt – flera dåtida ledande militärer ifrågasatte nödvändigheten av
att atombomba Hiroshima och Nagasaki för att få Japan till att ge upp.
I själva verket var landet redan besegrat i grunden och sökte efter en
utväg att kapitulera på någorlunda hedersamma villkor.

2. Kärnvapnen förebyggde krig mellan USA och Sovjetunionen

Bara tur – det kalla kriget var en extremt farlig tid för mänskligheten
som lika väl kunde ha slutat i undergång. Spänningen mellan
supermakterna var stundtals så hög, som t ex under Kubakrisen år 1962,
att fördämningarna mot kärnvapenutbyte skulle ha kunnat brista. Risken
för kärnvapenkrig av misstag var – och är – hela tiden stor. På sätt
och vis pågick ett krig mellan USA och Sovjet i form av ett stort antal
”småkrig” via agenter och hundratusentals människor dödades i sådana
krigshandlingar.

3. Kärnvapenhotet har försvunnit i och med slutet av det kalla
kriget

Helt fel – kärnvapenhot finns kvar i följande former:

• Terrorister kan komma över vapen ur existerande lager eller själva tillverka enklare kärnvapenladdningar
• Kärnvapenkrig kan bryta ut mellan Indien och Pakistan
• USAs kärnvapenpolicy innefattar framtagning av små och flexibla kärnvapen
• Risken för kärnvapenkrig av misstag kvarstår
• Spridning av kärnvapeninnehav till fler stater, t ex Nordkorea

4. USA behöver kärnvapen för sin nationella säkerhet

Tvärtom – kärnvapen är det enda militära medlet som faktiskt skulle
kunna förgöra USA. Landet har tillräckliga konventionella stridskrafter
för att möta och slå varje tänkbar fiende. En lyckad allmän
kärnvapennedrustning skulle ytterligare stärka USAs säkerhet. Så länge
USA-administrationen vägrar ställa sig helhjärtat bakom nedrustning kan
andra länder hävda att de också behöver kärnvapen för SIN säkerhet.

5. Kärnvapen gör ett land säkrare

Önsketänkande – det finns inga garantier för att hot om vedergällning
skulle vara framgångsrikt i att förhindra angrepp. Ett lands säkerhet
undermineras genom att kärnvapen invaggar i en falsk trygghetskänsla.
Säkerheten kan brista på många sätt, t ex genom missförstånd,
kommunikationsfel, irrationell ledning, felbedömningar och
olyckshändelser. Dessutom ökar kärnvapeninnehavet riskerna för
terrorism, spridning och i slutänden förgörande kärnvapenkrig.

6. Ingen ledare kan vara tillräckligt galen för att verkligen
använda kärnvapen

Ohistoriskt – kärnvapen har ju faktiskt använts och det är sannolikt
att de flesta, om inte alla, ledare som innehar sådan vapen skulle
använda dem under vissa omständigheter. Hotet om kärnvapenanvändning
har varit en realitet under hela efterkrigsperioden. USAs policy för
närvarande är att använda kärnvapen som vedergällning om landets
trupper eller dess allierade utsätts för angrepp med kemiska eller
biologiska vapen.

7. Kärnvapen är ett kostnadseffektivt nationellt försvar

Stöds ej av ekonomiska fakta – till dags dato har forskning,
utveckling, utplacering och underhåll av kärnvapen kostat mer än 5,5
biljoner (1012) US dollar. Samhällets kostnader vid eventuellt
kärnvapenkrig är omätbara.

8. Kärnvapen skyddas omsorgsfullt och det är liten risk att de
faller i händerna på terrorister

Fel – skyddet för de ryska kärnvapnen har minskat oroväckande. En
statskupp i ett land med kärnvapen, som t ex Pakistan, kan medföra att
den regering som tar över är villig att förse terrorister med
kärnvapen. Ju fler länder som kommer i besittning av kärnvapen, desto
större blir risken för okontrollerad spridning.

9. USA arbetar för att uppfylla sina åtaganden för
kärnvapennedrustning

Stämmer inte – USA har under 30 års tid undvikit att uppfylla
icke-spridningsavtalets paragraf VI där kärnvapenstaterna åtar sig att
efter bästa förmåga träffa avtal om kärnvapennedrustning. USA har inte
ratificerat Provstoppsavtalet (CTBT) och har dragit sig ur
anti-missilavtalet (ABM). Det nedrustningsavtal (SORT) som USA träffade
med Ryssland år 2003 saknar föreskrifter om verifiering eller
systematisk och icke-reversibel nedrustning. De vapen som avvecklas
kommer att förvaras så att de blir mer utsatta för stöldrisker. År 2012
upphör avtalet, såvida det inte förlängs.

10. Kärnvapen behövs för att möta hot från terrorister och
skurkstater

Orealistiskt – kärnvapen kan inte användas som hot mot terrorister,
eftersom sådana organisationer inte har något territorium som angrepp
kan riktas emot. Kärnvapen är inte heller effektiva som hot mot
skurkstater, eftersom ledningen för sådana stater inte kan förutsättas
agera rationellt. Genom kärnvapenangrepp kan trupper, infrastruktur och
befolkning i en skurkstat förgöras, men användandet av sådant våld
skulle vara urskillningslöst, oproportionerligt och i högsta grad
omoraliskt.

-------------