100 år av fredssträvanden

Den 11-15 maj 1999 hålls en "Folkens Fredskonferens" i Haag i Holland som en uppföljning i NGO-regi av den internationella fredskonferens som hölls där för hundra år sedan. Syftet då var att för alltid förebygga krig. De sociala spänningarna och intressekonflikterna inom och mellan länder vid den tiden blev dock starkare än fredssträvandena. Som vi är smärtsamt medvetna om följde två världskrig och ett otal antal småkrig. Turligt nog hade inte skrivbordsstrategerna i första världskriget och folkmördarna i det andra tillgång till kärnvapen. Antalet dödade till följd av krigen kunde räknas i tiotals miljoner i stället för hundra- eller tusentals miljoner. Möjligheten att åstadkomma sådan dödssiffror har dock funnits under de senaste 4 decennierna till följd av den groteska kapprustning som ägde rum under det kalla kriget. Endast turen har räddat mänskligheten från att störtas in i förintelsekrig, bland annat till följd av misstag i de komplicerade tekniska och sociala system som styr.

I detta nummer kan du läsa om några av pionjärerna från den tid då kunnandet om kärnvapen byggdes upp - Bohr, Heisenberg och Rotblat. Stefan Andersson skriver om en träff med Joseph Rotblat, som fick Nobels fredspris för sitt arbete för kärnvapennedrustning . I sin artikel om pjäsen "Copenhagen" antyder Gunnar Tibell att kanske Heisenberg är den mest beundransvärde av dessa tre - genom att inte alls föra sitt kunnande vidare till en maktapparat som han inte litade på. Ett hjältedåd i tysthet.

Visserligen har nedrustning ägt rum under de senaste tio åren, men idag finns ändå ofattbart stora arsenaler av massförstörelsevapen - cirka 5000 atomvapen i USA respektive Ryssland - som kan sättas in med en halvtimmes varsel.

Som förening är vår främsta uppgift att verka för att dessa vapen tas ur aktivt operativt läge och att arsenalerna minskas ned till kanske något tiotal bomber för att på sikt avskaffas helt. Denna uppgift är kopplad till en mer allmän strävan efter att skapa förutsättningar för att freden skall kunna bevaras. En av dessa förutsättningar är att världen skall gå in mot en hållbar utveckling där fattigdom, orättvisor, miljöförstöring och resursknapphet inte driver människor till desperata handlingar. Kriget skall inte kunna framstå som ett bättre alternativ.

Konferensen INES 2000 - "Challenges for Science and Engineering in the 21st Century" - är för oss ett väsentligt bidrag till att befrämja hållbar utveckling. Forskare och Ingenjörer mot Kärnvapen tillhör med-arrangörerna för konferensen. Som medlem lämnar du ett betydelsefullt bidrag till att vi skall kunna förbereda och genomföra denna konferens framgångsrikt.

Som du ser kallar vi till årsmöte i föreningen som skall hållas i Lund lördagen den 24 april. Därmed har vi hållit på i 17 år sedan starten 1982. Det hot om kärnvapenkrig som var drivkraften för föreningens bildande kvarstår, men har ändrat karaktär. Det känns som om det vore dags att ta upp en programdiskussion igen och eventuellt vidga föreningens målsättning ytterligare till att omfatta kamp för hållbar utveckling med syfte att bidra till att skapa förutsättningar för varaktig fred.

Stefan Björnson