Kärnvapenkrig av misstag - ett kvardröjande hot

Den 25 januari 1995 dök en blipp upp på ryska militärens radarskärmar. En raket, avfyrad utanför Norges kust! Från en amerikansk ubåt, kanske? Riktad mot Moskva med åtta kärnvapenstridsspetsar? Jeltsin fick larmet och aktiverade för första gången den "kärnvapenväska" som ger avfyrningskoderna. Det hängde på minuter att hinna ge ordern. Ungefär åtta minuter senare stod det dock klart att raketen intagit en mindre hotfull bana, så larmet blåstes av. Senare visade det sig ha handlat om en forskningsraket. Information om den planerade uppskjutningen hade lämnats, men förvarningen hade inte nått de rätta öronen.

Under 80-talet ordnade vår förening och Yrkesgrupper mot Kärnvapen ett flertal konferenser kring temat om kärnvapenkrig som kunde uppkomma av misstag. Med den höga beredskap som rådde för att kunna vedergälla massiva kärnvapenangrepp - med massiva kärnvapenangrepp - sågs risken som uppenbar att en felbedömning skulle kunna utlösa domedagskriget. Den händelse som beskrivs ovan visar att risken fortfarande finns kvar.

I en artikel i novembernumret av Scientific American redogör ett antal amerikanska forskare för de system som är operativa med 15 minuters varsel i såväl USA som Ryssland. Till bilden hör att de ryska systemen är defekta i flera av leden från varning till beslut, ordergivning och verkställande. Fortfarande står 2000 respektive 3500 interkontinentala robotar beredda att avfyras från USA och Ryssland med 25 minuters flygtid över Nordpolen mot sina mål. Amerikanska Trident-ubåtar kan inom 15 minuter skjuta upp cirka 1000 stridsspetsar och ryska ubåtar kan svara med mellan 300 och 500. Sammanlagt håller de båda supermakterna över 5000 kärnvapen vardera i högsta beredskap att kunna avlossas inom en halvtimme.

Samtidigt är det uppenbart att i varje fall Rysslands kontroll över dessa system lider av allvarliga och tilltagande brister. Det handlar om uteblivna löner till personalen, bristande utbildningsinsatser, försummat underhåll - ja rentav att strömmen till kärnvapenbärare bryts på grund av obetalda räkningar. Några liknande rapporter finns inte rörande situationen i USA, men blotta hotet därifrån motiverar Rysslands regering att upprätthålla sin beredskap mot överraskningsanfall.

En av de viktigaste och mest näraliggande åtgärderna för att förebygga kärnvapenkrig är att se till att förlänga den tid det tar att göra vapnen klara för avskjutning. Det är en ren fantasi att förutsätta att världens ledare på en halvtimme skall kunna fatta underbyggda beslut om att avfyra tusentals missiler. Kon-sekvenserna av detta undgår de flestas mörkaste fantasier.